Rinkebyskogen (inkl. Altorpsskogen och Ekebyskogen)
Ekebysjön och Ekeby hagar
Ekebysjön i Danderyd är en intressant fågelsjö och närheten till Stockholms innerstad gör sjön till ett bekvämt utflyktsmål även för stockholmsbor. Länsstyrelsen har gett sjön rangen "klass 2" bland länets fågelsjöar.
Här kan du se de senaste fågelobservationerna från sjön.
Fotografierna från Ekebysjön är
tagna av Andreas Zetterberg 2004-03-28
Det otroligt vackra alkärret väster om sjön med sin för
regionen fullständigt unika karaktär. Isen har precis börjat smälta och det
ovanligt stora beståndet av den sällsynta jättestarren, Carex riparia,
laddar inför ännu en vår
Sjöns omgivningar bjuder på många olika biotoper. Stränderna utgörs av lövskog, alkärr, vassbälten, kaveldun och videbuskage. I närheten finns ängar som hävdas genom årlig lieslåtter och nötbetesmarker med örtrik flora. Beteshagen i väster rymmer även kommunens viktigaste historiska gravfält — Ekeby gravfält. Det finns långtgående planer på att göra området till ett kommunalt naturreservat.
Den västra delen av södra vassön röjs varje
vårvinter för att bereda plats åt den stora skrattmåskolonin. I förgrunden
syns "Stens kummel" som jag i år har bättrat på med ett par
trappsteg
Sumpskogarna och kärren runt sjön innehåller stora
mängder död ved. Ett paradis för svamp, mossa och hackspettar.
Närbild av den nya stentrappan på "Stens
kummel". Ett paradis för sjöfåglarna som håller till kring södra
vassön. Här ser man ofta smådopping och brunand simma runt eller ta igen sig.
I sjön och dess omedelbara närhet häckar närmare ett 80-tal fågelarter. Flera arter som är karakteristiska för en mellansvensk slättsjö kan ses regelbundet. Till de mera intressanta sjöfåglarna hör silltrut (2—3 par), rörhöna (1 par), skäggdopping (2—3 par), brunand (1—3 par), knipa, vigg, kanadagås (1 par) och knölsvan (1 par). Svarthakedopping och smådopping har blivit mindre vanliga och häckar inte varje år. Sjöns skrattmåskoloni bestod under slutet av 1990-talet av ca 40-60 par. Under 2002 kunde man se 200-300 skrattmåsar kring sjön vissa dagar. I strandskogen häckar mindre hackspett (1-2 par), gärdsmyg (1 par), grönsångare och rödvingetrast. I vassen häckar sävsångare, rörsångare, sävsparv och näktergal. Vattenrall spelar flitigt under våren och häckar troligen även den. Härmsångare och gransångare ses de flesta år och torde kunna häcka, medan kärrsångare och skäggmes är sällsynta besökare. Rariteter som rapporterats från sjön är bl a rapphöna 1978, svarttärna 1970, fjälluggla 1975, sommargylling 1974, videsparvar 1987 och trastsångare 1997. Under 2003 hängde ett salskrakspar i sjön under vårsträcket och på senare tid har havsörn passerat sjön vid ett par tillfällen. I mars 2004 drog även en kungsörn över sjön.
Andra häckfåglar i närheten är kattuggla (1 par), tofsvipa (2-5 par), sånglärka (3-5 par), stenknäck (2-3 par), steglits (3-5 par), stjärtmes (2 par), skogsduva, stenskvätta, trädkrypare, trädpiplärka, ärtsångare, svarthätta, trädgårdssångare, ladusvala, hussvala och tornseglare. Även gröngöling (3 par) och större hackspett (6-7 par) häckar i området och göktyta har setts vid några tillfällen. På Bråvallaberget och Nybytorpsberget söder om sjön ses/hörs spillkråka med jämna mellanrum och taltrast (1 par) häckar i området. I år har vi även häckande korp (1 par). Sjön gästas ofta av morkulla under sommarnätterna, då även fladdermöss är talrika, medan häger, fiskgjuse och fisktärna gärna kommer på fiskafänge.
Under vår- och höststräck observeras ofta kricka, storskrake och vadare såsom grönbena och skogssnäppa, medan svartsnäppan är mera sällsynt. Tranor ses sträcka över sjön under vårsträck. Varfågel, törnskata och tornfalk brukar också passera under flytten. Dvärgbeckasin ses enstaka gånger på hösten. Under vintern kan man se stora skaror grönsiskor och enstaka gråsiskor. Mindre stjärtmesflockar gästar stränderna regelbundet, och gärdsmygen tycks övervintra under milda vintrar. Året om kan man se duvhök och sparvhök svepa förbi och 2004 sträckte 8 ormvråkar i pärlband över sjön på sin färd norrut.
Hagmarkerna väster om sjön har en betespåverkad flora med arter som låsbräken (enstaka ex), solvända, kattfot, jungfrulin, gullviva, mandelblomma, revfibbla, blåsuga, backnejlika, brudbröd, ängsvädd, rödkämpar, kamäxing, darrgräs och knägräs. I de skuggigare partierna finns mindre bestånd av nattviol, vitpyrola och klotpyrola. I ängsmarkerna förekommer rödklint, johannesört, harklöver och natt och dag, liksom spridda exemplar av korskovall (insådd), pukvete och buskviol. I hästhagen norr om Danderydsvägen finns ett fint bestånd av ängsskallra. Vid bryggan på sjöns sydsida finns vackra bestånd av missne och röd näckros. I sjön finns gott om smalkaveldun.
Vattensnoken ses ofta i eller vid sjön, liksom vanlig groda och vanlig padda. I området finns minst en bebodd rävlya (troligen 2-3) och man kan stöta på räven så gott som dagligen om man är där på rätt plats vid rätt tid. Även grävling drar runt sjön och man kan ofta stöta på rådjur, inte minst under vinterhalvåret.
Sjön nås med Roslagsbanan från Östra station. Närmaste hållplats är Bråvallavägen 100 m öster om sjön dit det tar 11 minuter från Östra station. Klicka här för att se när nästa tåg går. Man kan också ta tunnelbanan till Mörby centrum och fortsätta norrut till fots, drygt 1 km. Efter 10 minuter kommer man då till betesmarker och har god chans att få se ängspiplärkor, starflockar eller spillkråka, beroende på årstid. Buss nr 616 från Danderyds sjukhus och Mörby C passerar sjön. En promenadväg leder runt sjön och den bästa observationspunkten är bryggan i sydvästra hörnet. Skridskosjö om vintern.
Rinkebyskogen (inkl. Altorpsskogen och Ekebyskogen)
Danderyds största skog heter Rinkebyskogen, är knappt 400 ha och gränsar till Täby och Sollentuna. Tidigare hängde den samman med den mindre Altorpsskogen, men de ligger nu på varsin sida om E18. Båda skogarna är välfrekventerade och genomkorsas av stigar och motionsspår. Här finns också skyttebanor och motocrossbana. Ändå ses älg regelbundet och i skogen häckar duvhök, korp, gärdsmyg och troligen fiskgjuse. Roslagsleden börjar i skogens sydöstra hörn och ringlar förbi Rösjöns östra strand vidare mot Mörtsjön och Fjäturen. Skogen planerades avsättas som kommunalt naturreservat under 2001 men ännu har inget hänt och under senare delen av 2004 har kommunen börjat backa i ärendet.
Mitt emellan Rinkebyskogen, Altorpsskogen och Ekebysjön ligger lilla Ekebyskogen som utgör ett ekologiskt "spridningsnav" mellan samtliga dessa områden. Ekebyskogen är på ca 10 ha och uppskattas av såväl boende i området som elever på Danderyds gymnasium och de som arbetar längs Rinkebyvägen. I mitten av skogen finns ett flertal 100-åriga granar. Ekebyskogen är för närvarande föremål för långt gående exploateringsplaner. Kommunen har för avsikt att sälja av mark för att kortsiktigt hantera sina kostnader under 2004/2005.
Ekebyskogen med sina mossklädda gröna stenar och
trollska stämning.
Just här planerar kommunen att utvidga industriområdet från Rinkebyvägen. Läs
mer.
Rinkebyskogen är mycket varierad med stora ytor hällmarkstallskog och flera sumpskogspartier. Botaniskt sett är större delen av skogen tämligen trivial, men det finns partier med intressant mossflora och för svampletare är Rinkebyskogen ett populärt tillhåll om hösten. Vid en inventering 1999 markerades flera nyckelbiotoper ut, särskilt i skogens nordvästra del, nära Rösjön. Bland kärlväxter märks gott om skogsnycklar och spridda bestånd av nattviol, vitpyrola och björkpyrola. I en hassellund nära Rösjön växer sårläka, trolldruva och vårärt — tidigare fanns där även vätteros. Lavfloran är tämligen artfattig, förmodligen p g a närheten till motorvägen. Rinkebyskogens smalaste passage, nära Rösjön, är just nu föremål för exploateringsplaner i Sollentuna kommun. Man har för avsikt att stycka av mark och sälja som lyxtomter intill sjön vilket skulle täppa igen den smala korridoren mellan norr och söder i Rinkebyskogen.
Den södra delen av Rinkebyskogen nås enklast med buss 604, 607 eller 611 från Danderyds sjukhus/Mörby centrum eller till fots från Mörby C (1,5 km att gå till Roslagsleden, norrut). Från Rösjöbadets hållplats (buss 617) nås den norra delen. Altorpsskogen ligger mellan Roslagsbanans hållplatser Altorp, Djursholms-Ekeby och Lahäll.
Svalnäs gravfält är beläget vid Näsbyviken i kommunens nordöstra hörn. Gravhögarna pryds av grova ekar och planterade bokar och hävdas f n genom lieslåtter. Området har tidigare betats och en del av betesfloran finns kvar, t ex gullviva, blåsuga, ängshavre och luddhavre. Delar av området har slutits till lund och här växer arter som stinksyska, blekbalsamin och lundgröe. Bland svamparna märks oxtungssvampen. I närheten finns fina lindalléer och mycket grova klibbalar vid Stora Värtans strand.
Fågelfaunan rymmer kattuggla (1 häckande par), skogsduva och gröngöling. Under våren ses flockar på uppemot 20 stenknäckar och man kan ofta se havsörn ute över Värtan.
Svalnäs nås med buss 606/616 från Danderyds sjukhus/Mörby centrum till Svalnäs gästhem. På vintern är detta en fin utgångspunkt för skridskofärder i innerskärgården.
åter till toppen av sidan
Öarna i Värtan
Utanför Svalnäs, i Stora Värtan öster om Danderyd, ligger sju holmar som hör till kommunen. De innersta och största öarna är Stora Skraggen och Svalnäsholmen, och utanför dessa finns Lilla Skraggen, Västerskär och Råholmen. Längst i söder ligger de små Limpholmarna. Öarna ska ingå i ett naturreservat som avsätts under år 2000.
Fågellivet på och kring öarna är tämligen rikt och de tre öarna Svalnäsholmen, Västerskär och Råholmen kommer att bli fågelskyddsområde med landstigningsförbud under häckningssäsongen. Särskilt intressant är hägerkolonin på Råholmen med ca 20 bon. I området ses flockar av snatteränder, som ofta håller till på ett skär mellan Svalnäsholmen och Råholmen. Här kan man också se skräntärnor under högsommaren. På några av öarna häckar strandskata, drillsnäppa och silltrut. På Stora Skraggen, som får beträdas under häckningsperioden, häckar fåglar som gök, steglits, trädgårdssångare, rörsångare, grå flugsnappare och sävsparv, och möjligen även härmsångare och svartmes. Under vintern och vår-/höststräck finns goda möjligheter att se havsörn, alfågel och salskrake
Växtlivet är typiskt för skärgården. Några exempel är toppfrossört, kärleksört och getrams. Några arter minner om det tidigare betet, som t ex gullviva. Här finns också trädgårdsflyktingar såsom vårlök.
Enda sättet att nå öarna är med egen båt, utom på vintern då det går utmärkt till fots eller med skridskor.